Hon vaknade i Kaos. Hon hade ont. Varenda cell bad om bedövning. Hon öppnade ögonen och fann mörker. Är jag död? undrade Hon. Smärtan i hennes kropp talade om annat. Hon kände sig febrig och ihjälfrusen på samma gång, helvetiskt fast i ett Limbo. Jag måste vara död, tänkte Hon. Jag är död, bad Hon.


En förhoppning om något nytt. Kanske kommer det snart. Kanske blir det aldrig klart. Vi får se. På återseende, mina älsklingar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar