Skulle du kunna tänka dig att flytta härifrån? Ensam?

Ensam? Nej. Jag skulle ruttna. Deppa ihop.
Kanske med någon. Det hade varit skönt.
Men jag känner inte till någon.

Hade du kunnat bo ihop med honom?

Frågan stannar av.
Och jag sitter tyst.
Vinden kammar trädkronorna med ett sus och jag skalar mitt ägg.
Lämnar det orört med en naken, vit topp.
Hon svarar åt mig.
Nej, det är klart.
Ni hann väl inte lära känna varandra.

Mitt svar blir
Kanske. Jag vet inte.

Hugger av hjässan med skeden.
Blottar den gula hjärnan och äter.
Tittar ner i min tidning.
Jag undviker hennes ögon och krossar likgiltigt en myra på något oläsbart.

Jag hade levt med honom.
Om han hade bett mig.

1 kommentar: