Vakna. Jag råkade krossa ett glas.
Vi går inte ur sängen idag.

Jag drar en hårslinga av mitt utsläppta hår längs din kind.
Virar in dina tankar i mitt innersta och lägger till vid din kropp.
Hud mot hud, blick mot blick.
Tills jag viker av, generad över min framfusighet.

Månen syns som en blek glasskärva på himlen och snart är morgonen och fågellätena här.
Dina händer svetsade över mina.
Din panna slår mjukt ihop med min.
Ögonen stängs och munnens vita tänder är det enda som syns.
Fågelns mjuka vingslag under revbenen.
Med våta blickar och med ångande andedräkt fortsätter vi.

Påträngande kroppar och salivdränkta tungor.
Jag ler mot någon som talar i sagor och skratten, improvisationen tar oss med storm.
Jag ler igen med sömnslöa mungipor.
Försvinner med blicken i dina mörka ögonfransar och somnar näsa mot näsa.

En flyktig romans i nattens sken.
I skärmens nattliga, bekanta sken.