orden fastnar i halsen och kväver mig sakta
jag hostar och hostar och lyckas få upp ett "aj"
men det är allt
jag kanske inte har så mycket att säga
egentligen

men orden tynger mig och
trots att värmen får en att kondensera
fryser jag till is av bara tanken
på att kanske ha förlorat

en hostattack till gör att jag
lyckas med ett
"bättre att ha förlorat än att inte ha spelat alls"
men gör mig inte lättare för det

jag mår bra, egentligen
men det är dags att lämna själen hemma
när förkylning och kalla krig
råder i sommarväder